Kvällen.

Nu är det inte långt kvar... två veckor sen är denna kurs slut och jag återfår mitt liv. Idag sprang jag för första gången på jättelänge! Har vila upp och tränat upp benen och de gick så bra. Ska trappa upp lite varje dag nu men detta behövde jag verkligen, lite glädje mitt i allt kaos. Om två månader så ska jag kunna springa normalt igen är mitt mål! Idag hade jag även sambon som sällskap och han körde all in verkligen. De roliga är att han är fortfarande kvar ute och springer, och när jag precis ringde honom så hade han sprungit 13 varv.. varje varv är 1,2 kilometer. Han är tokig, men en sjukt bra inspiration!
Och nu fick preciiis veta att jag klarade min omtenta, en stor sten som lyft från mitt bröst och jag känner att jag äntligen kan slappna av lite! Wihoo!
Har de senaste dagarna kört mina morgonpromenader som jag ska, innan frukost och det känns super härligt att starta dagen på det sättet, man får dubbel energi! Men imorgon ska jag nog prova springa två långsamma varv istället för en pw, håller tummarna för att benen är lika peppade som jag! Nu känns de som livet vänder, tack snälla universum!